Kände mig som en mogen ung kvinna när jag valde (yes!) att stanna hemma själv på valborgskvällen och njuta av mitt eget sällskap (+kyckling, passionsfrukt, panna cotta osv). Kände mig något yngre, och aningen mindre mogen när jag skröt om detta för min mamma så fort hon kom hem idag.
Är det okej att räkna ner dagarna (host, timmarna) till sin födelsedag? Känner att jag borde växa upp lite och ta en massa kloka beslut och vara vis hela tiden istället. Men äh, det löser sig väl? 18 den 18:e folks, remember! Cirka 2 veckor, 1 dag, 23 timmar och 45 minuter kvar men hey, who's counting?
Försöker dessutom sätta mig in i politiken. Jag menar jag har ett halvår på mig att fatta beslut om vem som får min röst (GAAAAAAAAAH!). Tycker mest att de lovar massa orimliga/onödiga saker hela tiden.
Förvirrande det här, det här med att växa upp alltså. För att citera något jag hörde för ett tag sedan:
När vet man att man har blivit stor? Vem är det som vet att man har blivit stor? Känner man det själv bara sådär?
/Pe
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar