Kom och tänka på det idag, att alla är vi ju för underbara. Hatar när folk överanalyserar andra människor, och hittar deras flaws.
Inte typ: hon är ful utan mer åh men hon har stort bekräftelsebehov det är därför hon beter sig som hon gör.
Do I make any sense? Har x antal klasskamrater som läser psykologi A - och därmed tror sig vara utexaminerade psykoterapeuter. Det kan gå en på nerverna ibland.
Vad jag vill komma fram till är i alla fall, att alla har vi blivit påverkade av ett otal faktorer under vår barndom så väl som vårt vuxenliv (hehe, förlåt, men det känns bra att jag officiellt varit vuxen i snart ett halvår. Vill bara få med det), som gör att vi alla agerar olika i olika situationer.
CHARMIGT, eller hur?
Det är alltså dags att sträcka på oss, walk tall, och älska oss själva med alla våra brister. Och alla andra, trots deras brister.
Eller som den gamle gode Will S ska ha sagt:
Love all, trust a few. Do wrong to none.
Petronella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar